Träffade min chef på väg till jobbet i går morse. Hon frågade hur det var med mig och jag sa som det var att det inte var så bra. Hon strök mig över armen och så gick vi åt var sitt håll. När jag börjat jobbet så brukar jag gå ner och slänga kartonger och så även igår. När jag kom tillbaka upp till diskrummet stod en blomma där med ett kort där det stod: "En tanke...från oss på jobbet".  Jag gick in till chefen och då var det kört. Tårarna gick inte längre att hejda. Jag mådde så dåligt och tanken på att mina kamrater på jobbet verkligen brydde sig betydde så mycket.

Berättade sen för min son pm vad som hänt på jobbet och han sa: "Du har en bra chef, du". och jag håller verkligen med honom. Hon har stöttat mig till 100 % sen jag började på jobbet. En bättre chef får man verkligen leta efter.

På väg hem från jobbet så träffade jag en vän som kom fram och pratade med mig. Han ser direkt när jag inte mår bra och han sa några uppmuntrande ord. Det värmer i mitt hjärta.

Natten har varit tung och sömnlös så det är tur att jag är ledig idag men i morgon blir det jobb. Vet inte vad jag skulle ha gjort om jag inte haft jobbet att gå till. Det är inget kul att börja gråta på jobbet men jag kan i alla fall skingra tankarna lite. Vore jag hemma så skulle jag bara sitta och tänka och det vore det värsta av allt.

Ska upp till min dotter i dag och ska då passa på att tvätta lite kläder där och givetvis leka med lilla Felicia. Barnbarnen är som ett plåster på såren dessa dagar då jag inte mår bra.

Förhoppningsvis så blir det kanske lite flytt i dag också. Att ha denna flytt hängande över mig gör ju inte saken bättre. Det är så lite kvar att göra i gamla lägenheten men samtidigt drar jag för att gå dit.

Nu väntar en kopp kaffe så vi hörs senare.