Var hos min företagsläkare igår och fick en kortisonspruta i min vänstra axel. Ska även ta värktabletter tre gånger om dagen i tio dagar. Gillade inte den nye läkaren. Han halvlåg i stolen och jag trodde han skulle somna och ramla av. Han verkade otroligt likgiltig. Trots att han inte sjukskrev mig så kommer jag att vara hemma resten av veckan. Resultatet av att ha värk börjar visa sig nu. Jag är hela tiden deppig och gråter för det minsta lilla. Det värsta är att jag inte känner mig betrodd på jobbet. Min värk syns ju inte utåt.

Den lilla snön som vi fick söndag den 20:e har nu tinat bort på grund av värmen. Kommer att kännas konstigt att eventuellt fira första advent utan snö. Rosita kommer hit idag och ska hjälpa mig att ta fram lite julprylar...vill ju inte bära så mycket själv.  Vill ta det lugnt så att axeln får den vila den behöver.

Nu väntar kaffekoppen.